Coaching

 

Den arbetsmetod jag här kommer att beskriva kan kallas för Coaching. Men vad är Coaching och vad betyder ordet. En beskrivning av ordet är att det skulle betyda att man förflyttar en värdefull person från en plats till en annan. Det kan också definieras som en ömsesidig pågående relation mellan en klient och en coach.  Kanske är det just den betydelsen vi skall hålla oss till och som kan sägas beskriva vårat arbete. Andra betydelser kan ju vara tränare eller privatlärare.  Samtliga dessa begrepp ingår i det vad jag menar med just Coaching. När vi coachar en person har vi för uppgift att utveckla en person. Men för att coachningen skall fungera räcker det inte med att vi bestämt oss för det som arbetsmetod utan personerna vi skall jobba med måste också acceptera detta som arbetsmetod från vår sida. De måste helt enkel vilja Coachas. En coach skall självklart identifiera och synliggöra de olika utmaningar som klienten ställs inför i sin vardag oavsett om dessa sker i hemmet, i studier eller på arbetet. För detta krävs självklart att man kartlägger behoven hos den person man skall coacha och att man inte bara fokuserar på svagheter utan även på styrkor. Allt arbete är självklart målfokuserat och gemensamt sätter man upp de mål man vill uppnå. Utifrån dessa mål jobbar man fram olika strategier och genom dessa omsätter man målen till konkreta handlingar. De bör ses som en direkt självklarhet att en coach bearbetar de olika hinder som kan uppstå på vägen mot de mål man gemensamt satt upp. Målet blir ju att klienten skall bli medveten om sina mål och visioner vilka kan höja hans/hennes livskvalitet.

Genom coaching kan individen få stöd ibland annat;

·        Utveckla en ökad förståelse för sitt funktionshinder samt se sina egna behov och begränsningar.

·        Utveckla sina egna förmågor.

·        Uppnå mål i livet som studier, arbetsrelaterade eller relationsrelaterade.

·        Öka sitt fokus på sin egen livssituation.

·        Klara av de utmaningar man utsätts för i sin vardag.

·        Hitta bättre och fler strategier för att klara av sin vardag.

·        Hitta de förmågor som gör att klienten själv styr av sitt liv på ett betydligt bättre sätt.

Om vi skall lyckas med de avsikter vi har att flytta en person framåt i sin personliga utveckling så måste den känna förtroende för mig som coach. Detta är något som måste vara ömsesidigt och att det råder en gemensam åsikt om att detta behövs. Detta för oss in på ett av de större problem vi kan ha att just försöka jobba med personer som inte är övertygade om behovet av stöd. Då kan själva coachningen som metod komma in först senare och till en början jobbar man med mer traditionellt stöd och mer ett sätt att hålla saker flytande.

Coaching skall utgå ifrån 3 principer kan man säga lite förenklat. Dessa är;

n      Coaching kräver självdisciplin.

n      Coaching är en process eller en dans som skapas mellan coachen och den coachade.

n      Coaching är en attityd och inte en teknik, men kan använda sig av tekniker.

Det är både den coachade och den som coachar som behöver ha självdisciplin men självklart i första hand är det coachen vi talar om här. Vidare skall coachningen vara som en dans mellan den som coachar och den coachade. Det skal vara följsamt och anpassas efter den rytm som den coachade sätter. Det är alltså den som coachas som står för ”musiken, rytmen, ” men den som coachar som för dansen utifrån musikvalet. Den sista punkten är väldigt viktig. Att coacha någon är mycket en attityd eller ett förhållningssätt gentemot den man coachar och inte en teknik. Men coachningen fylls med olika tekniker och andra hjälpmedel.

Men vad består då Coachningen utav för olika delar. Man kan säga att följande är en del av det och en beskrivning av den Coachingmodell jag förespråkar.

Coachen skall göra följande:

·        Stödja den enskilda personen med funktionshinder.

·        Inspirerar personen med funktionshinder att bryta nya gränser och att gå vidare.

·        Utmanar den funktionshindrade och peppar till utveckling grundat på kunskap om personens funktionshinder.

·        Tränar den enskilde med funktionshinder utifrån gemensamt överenskomna mål och förmågor som behöver förbättras.

·        Undervisar personen rent konkret om hur saker och ting fungerar. Alltid med utgångspunkt i funktionshinder och kunskap om det.

·        Vägleder personen med funktionshinder. Detta är en viktig sak där bland annat sociala berättelser ingår i arsenalen av redskap.

·        Coachen konfronterar den funktionshindrade med olika saker och detta är viktigt att det bottnar i funktionshindret. Det skall vara på en väl avvägt nivå som inte spänner bågen för högt.

 

 

Men hur jobbar du som coach.

 

Självklart är du aktiv i ditt arbete och mycket av jobbet sker när du inte träffar den du coachar. Du funderar på olika strategier och hur du på bästa sätt skall stötta personen med funktionshinder. Detta gör du till exempel genom att observera hur den funktionshindrade personer fungerar i olika situationer. Du får också lov att göra en bedömning utifrån funktionshinder och vart personen står just nu. Du gör alltså en bedömning av det du ser och detta använder du dig av i dina coachingsamtal med personen. Genom att följa detta mönster och sedan följa upp det ni jobbar med ökar dina förutsättningar att ge ett bra stöd till den du coachar. Men för att vara en bra coach bör du ju såklart besitta en del positiva egenskaper och följande är en del av dem:

·        En önskan om att vara coach och se möjligheterna i ditt arbete.

·        En positiv människosyn som bottnar i en humanistisk syn på dina medmänniskor och att du arbetar med det friska. En vilja att se möjligheter och inte svårigheter.

·        Att du har en god empatisk förmåga behöver knappast påpekas då det är grunden i själva jobbet.

·        Att vara coach till personer kräver ett visst mod att också vara trygg i sig själv.

·        För att göra ditt jobb bra behöver du besitta en god kommunikationsförmåga.

·        Slutligen behöver du ha kläm på hur personer lär sig och vara intresserad av att hela tiden förkovra dig själv och vara öppen för ny kunskap.

·        Att identifiera vad som fungerar eller inte fungerar för klienten.

·        Att stimulera klientens motivation.

·        Att ge feedback och komma med konkreta förslag.

·        Att ge stöd för att klientens relationer till andra människor utvecklas.

·        Att ge stöd i planering, förtydliga uppgifter och synliggöra åt klienten.

Ett av de verktyg du kommer att använda är självklart frågor och samtal där du identifierar vad du skall jobba med.  Du måste helt enkelt genom observationer men också frågor ringa in vad du och klienten skall arbeta med. Vad vill den coachade med sin coaching osv.

Dessa frågor kan vara av följande slag;

·        Vilken typ av utmaningar eller uppgifter står du inför.

·        Vad ser du som inte fungerar och som fungerar.

·        Vad kan du göra för att hantera dessa problem och vad har du gjort för att hantera dem. Hur utföll det?

·        Är du motiverad att arbeta mot utsatt mål och vad kan få dig motiverad till det.

·        När skall målet vara uppnått.

·        Var står du nu. Vad har du kommit fram till  och vad har du uppnått.

·        Sedan förra gången vi sågs vad har du uppnått.

·        Har du misslyckats eller lyckats mindre bra med några mål.

·        Hur ser dina möjligheter ut just nu vad gäller möjligheter att uppnå dina mål. Socialt, psykologiskt osv.

·        Vad vill du själv att detta samtal skall ha för mål för dig.

Att vara empatisk är en grundförutsättning för att göra ett bra jobb vilket i sin tur inte behöver innebära att man skall vara totalt undflyende. Att vara empatisk innebär inte att man inte kan ställa krav utan att man kan sätta sig in hur den andre tänker. Det är dessutom viktigt att du som Coach kan läsa av den du Coachar och därmed kan anpassa Coachingen därefter. Men det är mer än empatin som är viktig. För även om du kan läsa av och känna in personen du Coachar så måste du kunna kommunicera ditt budskap. När du har samtal och funderar över något så försök använda dig av öppna frågor och var medveten om svaren. När vi talar om öppna frågor menar vi frågor som man inte kan svara bara ja och nej på. Att vara en aktiv lyssnare är viktigt men också en god kommunikationsteknik. När du kommunicerar med brukaren har du flera alternativ att välja på. Samtal är ett sätt och skrift är ett annat sätt som är speciellt viktigt i arbetet med personer med Aspergers syndrom. Att använda telefonen kan många gånger vara bra.  Vid vissa tillfällen kommer du och brukaren att ha regelrätta möten för att gå igenom viktiga saker. Tänk då på att du måste ha en dagordning som ni följer på mötet och att du också skriver ett protokoll. Då har vi kommit fram till hur vi skall coacha och lägger upp en strategi för det. Det är en process som skall leda framåt och som hela tiden kommer att förändras. Det är inte bara personen som coachas som kommer att utvecklas utan även du som coach kommer att utvecklas under arbetets gång. Allt arbete kommer att starta i och med att du kommer att få ett uppdrag och utifrån det kommer du och den som coachas att sätta upp målet. Tidigare har jag nämnt vikten av att personen kan se målet och att du har förmågan att tydliggöra detta. Tänk på de exekutiva funktionerna. Målen ställer krav på lösningar och dessa kommer med tiden att förändras. Saker ni tidigt tyckte var viktiga kommer ni med tiden att ändra och sätta längre ner på en prioriteringslista och tvärtom. Ibland kommer en del hjälpmedel att vara viktiga och sådana kan vara tidshjälpmedel men även enkla saker som handlingslistor som är förtryckta. Arbetsordningar och uppmärkningar i tvättstuga med mera tar jag upp senare i detta material. 

 Coachar du en person som är konfliktbenägen måste du tänka på att vara varsam med ditt språk. Skall Coachingen vara en väg mot framgång skall du i din kommunikation se till att inte provocera och uppmuntra konflikter. Skulle det nu ändå ske att ni hamnar i konflikt så får du försöka avleda och föra ner samtalet på en vettig nivå. Det ansvaret vilar alltid på dig som coach. För att detta skall fungera krävs att du har den coachades fulla förtroende. Kom ihåg att en arbetsgivare alltid kan anställa dig som Coach men den du skall coacha behöver ju inte godkänna dig. Det krävs ett professionell hållning av dig för att uppnå det men också en förmåga att bygga mellanmänskliga relationer. Det är ett förtroendeuppdrag som måste vårdas på bästa tänkbara sätt och vars mål är att göra brukaren så självständig som möjligt.

Vilka olika områden kan vi utveckla hos brukaren? Ja självklart alla områden precis som det är för alla människor. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder lever inte i ett vakuum. Motivationen och drivkrafter är ett stort område för oss att jobba med. En del personer har ingen motor alls och behöver påputtningshjälp ofta. Här gäller det som jag tar upp senare att jobba mycket med hjälpmedel och strategier. Brukaren måste vara motiverad till att göra saker och att lära sig nytt. Tänk då på att många med ADHD har ett svagt belöningssystem. Det gör att du måste belöna och berömma mycket utan att för den sakens skull kränka personen. Andra personer med detta funktionshinder har en Formel 1 motor och där får vi jobba med att hålla tillbaka. Med hjälp av strukturer, arbetsordningar och scheman kan vi hjälpa dem med att hålla tillbaka lite. Svåraste jobbet är att motivera dem som inte har ett handikappmedvetande eller som inte ser ett behov av att få stöd. Men som coach gäller det att se det hela långsiktigt och härda ut. Genom att vara lyhörd och konsekvent kommer du att lyckas men bara om du läser av den du skall ge stöd och tänk på motivationstanken. Peka på det som du tycker att det finns ett behov av att ge stöd för och backa inte bara för att du kanske får göra det själv till en början. Finns det ett stort behov av att få städningen gjord så får du jobba med stödstrategier kring det. Det viktiga är att städningen blir gjord och det kan innebära att du städar själv i början. Med tiden kommer personen du ger stöd att se förändringen till det bättre och därmed känna sig mer motiverad.

Att få personer med dessa funktionshinder att ändra saker och at göra dem på ett annat sätt kan vara svårt. Förbered dig på det när du skall lägga fram dina förslag. Tänk ut vad som kan stöta på patrull och ha lite olika strategier klara för det. Lås inte fast dig för att göra sakerna på ett visst sätt utan tänk på att du har att göra med personer som kan ha svårt att se alternativen. Din sak är att tydliggöra dessa och visa på vinsterna med dem. Går inte hela förändringen att genomföra så tar du bit för bit. Det underlättar för den du ger stöd genom att det mesta redan tidigare är känt för honom/henne. Absolut viktigast är att det du gör skall ske i samarbete med den du har som uppgift att Coacha. Sätt inte målen för högt utan dela upp det hela i mindre delmål som är synliga för brukaren. Endast då kan personen motivera sig själv för att uppnå det ni tillsammans satt upp som mål. Detta i sin tur innebär att du måste ha ett nära samarbete med den funktionshindrade samt goda kunskaper om funktionshindren. Detta med att ha kunskap om funktionshindren är inte bara en självklarhet utan ett måste i arbetet. Man kan inte bara läsa sig till den kunskapen utan måste också äga en förmåga att applicera den på det arbete man skall utföra. Själv anser jag att en dialog med den som har funktionshinder är mycket lärorikt. Det räcker inte med att du själv har en kunskap om funktionshindren utan det är bra om brukaren har det själv också. En medvetenhet om sitt funktionshinder brukar vara till stor hjälp i personens utveckling. Viktiga saker att diskutera med brukaren är hur andra personer reagerar på hur han eller hon agerar och bemöter andra. Att diskutera saker som distanslöshet och annat är därmed viktigt. Så att personen får en kunskap och medvetenhet om andras reaktioner. Ett sätt att göra detta är att jobba med sociala berättelser och rollspel. Det är viktigt att du som Coach jobbar med de sociala bitarna och ger strategier för olika situationer.

Detta måste du koppla ihop med de färdigheter som personen har och utifrån dessa lägger ni upp olika strategier. Det är viktigt att du har kunskap om vilka färdigheter en person har så att du i olika situationer kan peka på dem istället för att alla hela tiden bara ser bristerna. Skall du vara med när personen söker arbete till exempel är detta av yttersta vikt.

Människors attityder kan vara viktigt att jobba med. Man måste vara medveten om att våra attityder är så djupt rotade att det lätt kan upplevas som ett angrepp på hela personen om vi tar upp dem. Det är dessutom viktigt att jobba med omgivningens attityder gentemot funktionshindrade personer. Det finns massor med okunskap och fördomar runt funktionshinder att jobba med och dessa kan vara det som gör att man får ett jobb eller inte. För att sammanfatta detta med motivering, färdigheter, kunskap och attityder kan man säga att det är av största vikt att ditt engagemang i dessa bitar styrs av din kompetens men att dessutom är tiden du har att jobba med dem av stor vikt. Det är inte gjort på en kafferast att ändra någons attityd i en fråga.

Hur skall du veta hur stort behovet av din Coaching är. Jo genom att observera brukaren och notera vad för behov som du kan se. Vidare genom att samtala med och föra en ständig dialog med personen med funktionshindret. Det är självklart att ni har någon typ av avstämning för att se om ni når de resultat ni har satt upp som mål. Samtal är alltid viktiga så att ni ser att ni håller er till den plan ni lagt upp tillsammans och att de blir de man kan förvänta sig. Som jag tidigare nämnt är kommunikationen av största vikt. Fungerar inte den är det hela dömt att misslyckas. Det är viktigt att du tänker på vad du själv kommunicerar och vem du är och vad du står för. Du måste visa engagemang för det du sysslar med och med det kommer du att kunna motivera andra personer runt dig. Du kommer att vara den som kommunicerar omvärldens värderingar till brukaren och detta kan vara mycket viktigt om du jobbar med personer med Aspergers syndrom.

Det är du som coach tillsammans med brukaren kommer fram till vilka behov som finns och ger förslag på hur ni skall lösa dem. I detta ingår det att fasställa, formulera och förankra mål för arbetet. Du kommer att ge feedback till brukaren men även till andra instanser som du har kontakt med. Feedbacken är viktig och att den är kontinuerlig. Följderna av den blir att du föreslår lösningar på problem och jobbar med strategier. Att strategier är ett nyckelord i ditt arbete har du ju förstått nu. Dessa jobbar du fram tillsammans med brukaren. Ni kommer antagligen att komma fram till ett antal olika strategier och du kommer antagligen att behöva alla. Se till att skriva ner de olika lösningar ni kommer fram till så att du lätt kan hämta fram dem vid behov.

När du sätter upp målen kan du använda dig av en modell kallad SMARTE.

n      Specifika

n      Motiverande

n      Ambitiösa

n      Relevanta

n      Tidsbestämda

n      Enkla

Målen skall vara specifika och inte allt för allomfattande. Det gäller att se det lilla och inte sikta alldeles för högt eller alldeles för O-specifika mål. Sätt mål som är lätta att förstå och är tydliga för den du coachar. Men målen måste ju också vara motiverande. Finns det ingen mening i dem kommer de heller inte att uppnås. Ett bra mål motiverar personen du coachar och med tiden kommer den att klara av detta med minimalt eller inget stöd utifrån. Det är viktigt att ha det i åtanke. Du skall alltid arbeta mot målet att du själv skall försvinna ur personens liv. Det innebär att målen är ambitiösa och ligger i fas med vad den coachade önskar från dig som coach. Är det inte någon ambition i målen och om de inte är relevanta kommer de att med automatik att fallera. Ett relevant mål sätter ni i samarbete med varandra. Ett relevant mål kan vara en sak som att klara av att sköta sina räkningar själv. För att det skall fungera måste ni vara framme där och ha jobbat med att kanske få kontroll över ekonomin tidigare. Specifikt skall du alltså coacha personen att ha ordning på vad som skall betalas vid månadsskiftet och ambitionen är att det skall den coachade klara av själv med tiden.  För en del är detta mål alldeles för enkelt medans det för andra är ett mycket svårt mål att nå upp till, allt beroende på vem personen är. Bestäm redan från start i vilket tidsperspektiv ni skall jobba med detta mål. När ni har kommit till det datum det skall vara klart utvärderar ni erat arbete och justerar då målen och vägen dit.  Kanske får ni skjuta fram slutdatum för erat mål men många gånger kommer ni att ha rönt framgång betydligt tidigare än ni trott från början. Med tiden kommer ni att lära känna varandra och få en mer utvecklad fingertoppskänsla för vägen fram till målet. Glöm aldrig bort att målen skal vara enkla men inte för enkla men heller ej för svåra. En svår avvägning men som är viktig. Är det för enkelt motiverar det inte någon till att jobba med det och är det för svårt blir det samma effekt.

 

Metoden är först och främst användbar på de individer som är positiva till ett stöd i vardagen. Att ge stöd till personer som inte är positiva till det eller inte är medvetna om sitt funktionshinder kräver helt andra insatser. Men dock med Coachingtanken i bakgrunden hela tiden. Vår syn på coaching bygger på respekt för den enskilda individen och mycket av det handlar omhjälp till självhjälp. Men eftersom mycket av det jag kommer att ta upp nedan handlar om att ge stöd till personer som har en vilja att klara sig själva och ser den problematik de har fungerar det inte fullt ut i arbetet med till exempel de som är för unga och kanske omogna för den typen av insats. Eftersom vi försöker utveckla vår verksamhet hela tiden jobbar vi med ett tydligare regelverk i de fallen och en hel del med belöningssystem.

Det finns många som använder sig av det begreppet så jag skall försöka ge en förklaring till min syn på det. Att coacha någon anser jag vara att stötta och ge tips om bästa strategi i vissa situationer. Det innebär en mer tillbakadragen roll som boendestödjare där den som är coach lyssnar in och gör bedömningar under arbetets gång. En god kunskap om funktionshindren krävs självklart som i allt arbete med funktionshindrade. Synen på Coaching innebär inte att jag anser att man behöver mindre ämnesspecifik kunskap i arbetet med andra funktionshinder.

Som coach har man ett nära samarbete med den person man är utsedd att stötta i dess vardag. Man behöver känna personen och försöka få en samsyn på funktionshindrets omfattning och hur stödet skall se ut för den som får det. Viktigt är att man är ense om coachen skall gå in och stötta vid t ex läkarbesök eller om det räcker att vara med. Det är en av alla situationer där personen med funktionshinder kan få svårt att få ut rätt information för att personen kanske hamnar i konflikt med läkaren. Andra problem kan ju vara av en helt annan art, att personen inte uppfattar vad läkaren faktiskt säger och då kan coachens uppgift vara att föra anteckningar så att man efter besöket kan gå igenom det. Samma procedur kan såklart gälla alla andra besök där man kan misstänka att information missas.

Att information missas kan bero på många olika saker och ofta beror det på att det är alldeles för många närvarande vid mötet. Andra hinder kan vara att mötet är alldeles för långt eller för mycket information men i splittrad form.

Ett hjälpmedel i dessa situationer är att alltid arbeta med dagordning.

Följer man dagordningen och för anteckningar som skrivs ut som stöd för den funktionshindrade har man underlättat för alla parter inför nästa möte. Skall ni ha ett möte se till att vara tydliga med vilka som skall deltaga samt vad som skall tas upp. Att försöka överraska för att få igenom något är att betrakta som en ren kränkning av personen med funktionshinder. Det ligger i funktionshindrets natur att uppleva möten med många inblandade som svåra att fokusera på. Mycket av koncentrationen hamnar istället på själva genomförandet av mötet och inte på vad som sägs.

Min syn på Coaching innebär ett stöd som går ut på en följsam, inkännande och respektfull stödmodell. Tanken är ett tätt samarbete med personen som får stödet och en tillförlitlighet till den personal som utför stödet. Därför ställer det ganska stora krav på kompetens hos den som utför stödet. Den utbildning personalen behöver skall jag inte gå in på här men kan kort reflektera över att ingen sådan finns just för stunden.

Sammanfattat kan man då säga att coaching och Npf sker inom dessa områden.

Att upprätthålla mental vakenhet vilket kan behövas om personen känner sig understimulerad eller faktiskt överstimulerad. Är målen för abstrakta kan detta vara ett skäl till att den mentala vakenheten sjunker då personer med Npf kan ha svårt för just det abstrakta. Detta gör att det är oerhört viktigt att du som coach är vaken på om hur det hela förlöper så att det blir en god balans i arbetet fram.

Att hantera känslor är ett annat problem för personer med Npf  och du som coach jobbar mycket aktivt med att identifiera olika känslor och hur de tar sig uttryck för den enskilda klienten. Som coach jobbar du mycket aktivt med att identifiera vad det är som triggar igång dem för att sedan hitta strategier för att hantera dem. Ett sätt är att lära klienten hur det hänger ihop med det funktionshinder personen har och att inte skuldbelägga personen kring det.

Att hitta och bibehålla sin motivation är nog så viktigt för den person som du coachar. Det är inte ovanligt att den sjunker efter ett tag där kommer du som stöttare och påminnare in i bilden. Du kommer självklart att med tiden vara väl insatt i att en person med Npf har områden som den presterar sämre på än andra. Ett sätt att jobba med detta är att bryta ner uppgiften till mindre delar och därmed göra den mer överskådlig. Ett annat sätt ar att hjälpa till med att visa på hur man skall genomföra uppgiften så att han/hon inte överväldigas av den och därmed ger upp.

Att hantera svårigheter med exekutiva funktioner innebär at personen med Npf har svårt att prioritera och fokusera på den uppgift som skall utföras.

Till sist att jobba med hur personen kan ändra sitt beteende och bli mer självgående. Det handlar bland annat om att hjälpa personen att stänga ute en del saker för att det inte skall störa den fokusering som uppgiften kräver.

Korta stödinsatser

Den första delen av stödet tycker jag innebär korta stödinsatser. Det är att föredra att man gör ett antal mindre och kortare insatser än ägnar allt för långa tider till stödet. Har personen en kort koncentrationstid så är det alltför tungt med ett långt stöd. Skulle man nu ändå ge det får man vara medveten om personens behov av att bryta av vid ett flertal tillfällen. Så ha i beräkningen av stödet att ni kan få göra flera besök istället för ett enda. Det kan påverka det beslut som tas om hur mycket tid som den funktionshindrade får i stödtid. Det är alltför vanligt med att personer med neuropsykiatriska funktionshinder får ett boendestöd som är tidsbestämt. Detta är ett gissel och borde inte få förekomma. Stödet skall självklart utgå ifrån personens behov och funktionshinder och då anser jag att ett tidsbestämt stöd strider mot det. Vi kan inte innan bestämma hur mycket tid det skall gå åt för att genomföra en syssla. Det är inte sällan som personen som får stöd mår dåligt när boendestödjaren kommer. Att vid sådana tillfällen vara tvungen att skynda på för att man har en tid att passa är inte bra. Det är istället viktigt att man kan stanna kvar och känner att personen är i balans när man går därifrån. Vid ett antal tillfällen har vi upplevt att en person som får stöd mår dåligt när vi kommer. Kanske skulle vi ha städat eller lagat mat men det går inte på grund av ovanstående skäl. När vi suttit och pratat en timme kanske personen säger att vi kan väl städa lite och ofta har vi då betat av hela lägenheten. Vid en del tillfällen slutar det med att vi dessutom lagar en bit mat. Vi får aldrig glömma den energiåtgång som är på grund av dessa olika urladdningar. Detta med kosten är ett eget kapitel och som jag anser vara ett område som det pratas för lite om. Föreställ er själva de tillfällen då ni varit rejält upprörda eller ledsna. Det är säkert inte ovanligt att ni är rejält trötta efter det och behöver både vila och äta. Det är ingen skillnad för en person med ett neuropsykiatriskt funktionshinder.

Jagstärkande

Att vi skall arbeta jagstärkande kan inte komma som en överraskning för någon. Ofta är det personer med en svag jagkänsla vi möter och de behöver stärkas upp. Men det är inte alla som har det väl att komma ihåg. Men jag kan också uppleva att många håller en image utåt om en stark person och när man med tiden lär känna dem brister masken. För en del personer är ensamheten ett stort problem som kan vara svårt att avslöja. De berättar om allt de gör på helgerna och hur ont om tid de har. Senare kanske man upptäcker att det inte är så mycket som händer utan att det är mest förväntningar som de ger uttryck för. En boendestödjare kommer med tiden att se igenom detta och får då försöka stämma av och se om det skall finnas någon typ av stöd eller kontaktperson på helgerna. Det kan vara förödande för en människa att gå ensammen hela helgen och inte ha någonting att göra. Många destruktiva handlingar och tankar hinner infinna sig då. Försök se om det kanske skall finnas tid för en fika tillsammans eller om det är så att det skall finnas utrymme för samkväm på kvällen kanske. Det här liksom allt annat är oerhört individuellt. Lyssna in och känn av och glöm för all del inte att prata med personen. Det bästa sättet att lära känna någon är att prata med den om olika saker. Spring inte runt och låtsas som att personen inte har ett funktionshinder. Det är ingen som är hjälpt av det, men ni kan heller inte hela tiden utgå ifrån att det är funktionshindret som ställer till bekymmer. Det finns personer i samhället som inte har funktionshinder men som är ensamma, deprimerade eller har andra bekymmer. Men funktionshindret kan och är ofta en del av problemet på lite olika nivåer.

Belöningssystemet

Det är viktigt att ha med sig att många personer med dessa funktionshinder har ett svagt belöningssystem. Det i sin tur innebär att vi måste arbeta med att stärka upp det. För dem räcker det ofta inte med att göra ens sak klart utan det behöver stärkas upp med beröm från er.

Vi behöver inte påtala om saker går fel utan lägger ner vår energi på att stötta det som går bra.

Tänk då på att när ni är hos den som ni ger stöd att berömma för de saker som är gjorda när ni kommer. Det kan kännas bra för en person som i hela sitt liv bara fått höra sina misslyckanden och upplevt tillkortakommanden att få höra att den gör bra saker. Det är en enkel gest från din sida som kan betyda mycket för den som får berömmet. Men tänk också på hur du framför det så att det inte blir krystat. Det känns inte bra för den som får beröm om det lyser igenom dig att du inte menar det. Tänk på respekten för den du ger stöd så att det blir ett stöd och inte tvärtom. Min uppfattning är att du kommer att behöva göra detta ett stort antal gånger då du och den du jobbar med till exempel har möten med sociala instanser. Det kan behövas att du vid dessa tillfällen verkligen hjälper till med positiva omdömen. Många gånger går det bra och problemet är att det kanske inte finns något som ”belönar” i själva mötet.

Påminnare

Som Coach kommer mycket av ditt arbete till stor del att vara en påminnare av saker och ting. Det är därför viktigt att du har en god kontroll på vad som kommer att ske i framtiden för den person du ger stöd. En god användning av almanacka är nödvändigt att ha. Gör redan från start upp ett bra system för hur ni skall ha koll på vad som händer runt de personer ni ger stöd. Ha en överblick över veckan så att ni ser att ni inte är dubbelbokade på saker. Vi använder oss av whiteboardtavla och almanackor så att vi hela tiden snabbt får en överblick när nya inbokningar kommer att ske. Vidare har vi alltid våra personalmöten på måndagar vilket ger oss ett naturligare sätt att se veckan och det som sker. Försök också när ni planerar att lägga saker på den tiden då ni vet att den som har stöd är vaken och aktiv. Det är många som har dessa funktionshinder som har vänt på dygnet av olika skäl. Det kan då vara dumt att planera saker allt för tidigt under dagen. Då räcker det inte att vara påminnare utan ni blir väckare också. Dessutom minskar det förutsättningarna för att personen verkligen skall komma iväg på det som är tänkt.

Det är också bra att skaffa hjälpmedel för detta med att bli påmind. Det finns numera alldeles lysande fickdatorer med flera larmtider att ställa in. Då kan man ställa in den så att den påminner om att det är dags att gå iväg eller ringa om det är det man skall göra. Ett flertal mobiltelefoner har denna påminnelsefunktion. Det finns alltid vinster med att en person kan bli mer självständig och oberoende av dig som coach. Saker som man aldrig får glömma att komma ihåg att påminna om är ju såklart viktiga möten samt medicinering.

Stöd i vardagen

Rent generellt så kan man säga att personer med dessa funktionshinder har en bristande tidsuppfattning. Det gör att vi får jobba med att lägga upp stödet utifrån det. Lite längre ner beskriver jag det mer om hur vi jobbar med det. Andra problem som finns är att organisera och planera sin vardag och sitt yrkesliv. En hel del av stödinsatserna får läggas på just detta område. Det är en stor uppgift att hjälpa personerna att hålla ordning på sitt hem och att till exempel organisera sina studier. Vad gäller studier kan det finnas behov av att hjälpa dem i kontakten med skolan så att de får ett adekvat stöd för det. Det behövs också att vi hjälper till med att komma igång med saker och ting. Här spelar telefonstödet en viktig roll för personerna som får stödet. Med hjälp av den kan det vara lätt att stöta på om att de skall iväg på ett möte osv. Men det gäller ju inte bara att komma iväg på saker och ting. Många gånger handlar det ju om att prioritera saker som skall göras. Att se vilket man hinner och vilket som inte hinns med. Att prioritera i sin vardag är något vi alla får göra konstant. Det kan vara svårt även om man inte har ett funktionshinder. Många gånger är det flera roliga eller tråkiga saker som behöver göras vid samma tillfälle. Hur väljer man bort, vad kan vänta och hur lång tid tar olika sysslor. Det är det du som coach får jobba med. Hinner man storstäda, månadshandla och gå på stor fest samma dag. Kanske har man tvättstugan också. Gå igenom detta vid veckoplaneringen och lägg in dessa saker under veckan och ta bort det som inte hinns med. Kanske kan man storstäda veckan efter eller dela upp det på flera dagar.

Att göra flera saker samtidigt är inte det lättaste och det kan vara bra om vi undviker det. Försök fokusera på en sak i taget så ökar ni möjligheten för den som har stöd att ro det i land. Sortera bort din egen stress och tänk på att du är där för en annan person med ett funktionshinder och inte för din skull. Även om du utan problem klarar av att laga flera maträtter och ha ett bullbak på gång samtidigt så klarar inte andra av det. När du lagar mat se till att ha vettiga recept och var förberedd på det du skall göra. Det innebär att du kanske får plugga recept vid vissa tillfällen. Om du inte vet och det tar lång tid kan det vara svårt med koncentrationen. Det kan göra att du ibland får slutföra det hela själv. Vilket i sin tur inte gör någonting om det är bättre för den du coachar.

Förändringar är ofta ett gissel och därför håller vi inte på och ändrar en massa i boendestödet. Har vi bestämt att vi kommer på måndag klockan nio så gör vi det också. I många fall så kan det också vara viktigt att vi kommer exakt på klockslaget. Ha respekt för detta och se till att du sköter dina tider. Med tiden kan ni utveckla detta med att det inte alltid kan stämma på minuten men det är något ni utvecklar samarbetet med personen. Men förändringsoviljan kan sätta sina spår i annat i arbetet vilket gör att ni måste ha en dokumentation om hur ni skall göra i vissa situationer. Många personer vill precis som du och många med dig att saker skall ha en viss ordning när man gör dem. Lär dig hur stödpersonen vill ha sitt stöd och jobba efter det sedan. Är ni ett arbetslag är det därför viktigt med dokumentationen kring stödet. Vad skall göras på vilka veckodagar och hur gör ni det. Att arbeta med kontrakt eller skriftliga överenskommelser tycker jag kan vara en bra metod.

När ni gör saker ute så kan det vara bra om du tänker på den gränslöshet som en del personer har. Hjälp till att gränsa den om det känns att den handikappar. Många gånger upplever jag att den är en tillgång men lika ofta kan den vara en plåga för omgivningen. Det är inte lätt att bryta av när personen du ger stöd går in i andras diskussioner när ni är på affären eller på andra ställen. Försök ha en dialog om detta och ha ett öppet förhållande till problemet. Det gör det så mycket lättare att då gå in och avbryta när ni ser att andra besväras. Det är svårt för dem att se på andra om de tycker att det är besvärande.  När det gäller gränslöshet anser jag att det är oerhört viktigt att jobba med detta. På små orter kan det vara förödande för en person som inte har några gränser alls och inte läser av andras signaler. Var oerhört lyhörd och styr bort när du märker att det drar iväg. Med tiden lär du känna personen och kan därmed på ett tidigare stadium gå in och agera själv. Jag tycker att det finns en vinst om du som coach har en levande diskussion med den person du coachar och som är gränslös. Diskutera hur andra personer upplever gränslösheten och var förberedd på diskussioner där personen mår dåligt när andra har avvisat honom/henne. Gränslösheten har ett klart samband med den ojämna prestationsnivå som personer med neuropsykiatriska funktionshinder ofta har. En del dagar går som på räls medans andra havererar redan på morgonen. Det kan vara ide att vara beredd på omdisponeringar från din sida vissa dagar när detta sker. Du kommer till personen du skall ge stöd och tror att ni skall städa. När du kommer möts du av en person som absolut inte kommer att vare sig orka eller vilja städa. I de situationerna finns det två viktiga saker att göra enligt mig. Det första du gör är att sätta dig ner och samtala med personen. Prata igenom vad som hänt eller hur det känns. Vad har gått fel och vad kan ni fixa till. Det är ofta så att det bara inte fungerar just den här dagen. Då kan det vara så att det är du som får sköta städningen själv utan hjälp. Detta är inget misslyckande från din sida utan ett proffsigt sätt att sköta ditt jobb. Men bär alltid med dig att det finns dagar då personen med funktionshindret inte kommer att fungera speciellt bra. Du har också dåliga dagar men skillnaden är sannolikt att det är ett kortare spann mellan de dåliga och de bra hos dig. Hjälp till att se till att belastningen av den dåliga blir så litet som möjligt. 

Planeringsproblem

För de flesta personer med neuropsykiatriska funktionshinder föreligger en problematik när det gäller att planera sin vardag. Det hänger samman med de exekutiva funktionerna som är chefen i hjärnan enkelt utryckt. En bristande tidsuppfattning är att det kan vara svårt att veta hur mycket tid det går åt för att göra saker och ting. En vanlig följd av detta är att man inte gör något alls i stället för man tror inte att man kommer att hinna och en viss handlingsförlamning uppkommer. Till följd av detta är det viktigt att du som coach hela tiden jobbar med detta att planera och lägga upp strukturer i vardagen för personen som får stöd. Att i almanacka eller på annat sätt ge visuellt stöd så att tiden blir mer konkret och därmed gripbar. Gör scheman över dagen där ni tittar på vad som skall göras och se om allt hinns med. Kanske måste en del saker prioriteras bort eller göras av dig som coach. Blir situationen för jobbig för den du ger stöd om saker inte blir gjorda så är det bra om du kan utföra dem. Det viktiga är att vardagen fungerar för den som behöver stöd.

Hemmet

I arbetet som coach är du ofta hemma hos en annan person i dess hem. Det kräver sin speciella respekt och att du inser att det är andra regler än dina som gäller. Det spelar egentligen ingen roll hur pedantisk eller slarvig du själv är hemma. I ditt arbete skall du ge stöd till en person som bestämmer om sitt  hem.

Ofta behöver personen hjälp med att hålla ordning och att saker finns där de förväntas vara. Bra kan vara om ni bygger upp ett system för var saker skall finnas. Det gör det lättare för personen med funktionshindret och det är lättare för dig som coach.

Men hemmet innebär också att det är där man bor vilket innebär respekt för grannarna. Att inte spela stereo hela natten bara för att man själv vänt på dygnet. Eller att man lär sig att inte lägga sig i allt hos sina grannar utan lär sig att respektera att de inte alltid vill ha personens åsikter om allt möjligt. Försök lära ut enkla strategier för hur man hanterar sådana situationer i vardagen. Det vill säga, lär ut hur man gör. Du som Coach får vara ett föredöme genom ditt sätt att vara och agera i olika situationer.

Andra saker som kan ingå är att lämna in saker på reparation när de går sönder. Det kan vara svårt att komma ihåg att anmäla att saker har gått sönder i lägenheten också. Alternativt att man anmäler och den som skall reparera hinner inte komma förrän personen ringer och undrar varför inget är gjort.

Allt detta är kopplat till det funktionshinder personen har och skall därför stöttas utifrån det och inte utifrån att personen försöker jäklas med andra.

Ekonomi

För personer med Neuropsykiatriska funktionshinder är ekonomin ofta ett problem. Att få pengarna att räcka en hel månad kan för många vara ett oöverstigligt problem. Här kan det vara flera olika personer inblandade och det krävs en tydlighet för att det skall fungera. Ibland finns en godeman och ofta är föräldrarna inblandade. Gör tydliga regler för hur det skall fungera och med vilka saker ni kan ge ett stöd. När denna överenskommelse är gjord så gör ni ett skriftligt avtal på detta. Enligt min mening är det väldigt viktigt för det kan bli en och annan konflikt på detta område. För dig som coach är det en trygghet i att det finns en överenskommelse som du kan hänvisa till vilket också är ett stöd för den du ger stöd.

Andra ekonomiska problem kan vara det att betala räkningar i tid. Det finns såklart olika sätt att sköta detta men det krävs rutiner på det. För en del fungerar godeman bäst och en del sköter det själva med stöd av personal. Andra använder sig av autogiro i stor utsträckning.

Du måste se till att detta fungerar på bästa sätt och se till att rätt person sköter det som den skall.

Att göra en budget är ett bra sätt att ge en överskådlig bild av ekonomin för den du ger stöd och gör det lättare att motivera återhållsamhet i vissa situationer. På det sättet kan du hejda utgifter som annars kan dra iväg och ge stora framtida problem.

Ett stort ekonomiskt problem kan vara det att det numera är så lätt att beställa saker via Internet osv. Med ett klick på datorn kan en beställning vara gjord och personen hinner aldrig tänka efter. Försök att jobba med att styra bort dessa inköp och ha för allt i världen inga kreditkort i omlopp. Det kan vara förödande.

Att tänka på

Hur det än är måste man som personal vara medveten om konfliktbenägenheten. Många personer med funktionshindret är konfliktbenägna vilket kan upplevas som arbetsamt till en början. Min erfarenhet är att det är något man vänjer sig vid och det är inte något större problem när man känner varandra bättre. Som i allt arbete med människor lär man med tiden känna varandras egenheter vilket ju också personen som får stöd gör. Vi har alla våra sätt att vara på och ibland så triggar vi på istället för att lugna ner i situationer. Det är viktigt att vi analyserar vårat eget agerande och diskuterar hur vi agerar i olika situationer. För vi kan inte lägga över bördan på den funktionshindrade även om jag anser att vi alltid bör diskutera denna fråga med personen. Det kan vara bra att diskutera varför det blev konflikt och hur andra reagerar på att det ofta blir konflikter.

Men det är ju också så att ni kommer att känna personen som ni ger stöd. Efterhand kommer ni att kunna avleda dessa konflikter så att situationen för personen med funktionshindret blir mer lätthanterlig. Ni måste lyssna in och känna av situationen både i det möte ni har och andra i samhället. Känner ni att en konflikt är på väg att blomma upp vid t.ex. läkarbesök så var förberedd och försök gå in i tid för att avstyra det. Kom ihåg att ni antagligen är bättre rustade än vad läkaren är för att styra bort från konflikten och led samtalet mot det som är fokus. Viktigt kan vara att ni är aktivt med och lyssnar så att ni vet vad som sägs hela tiden. Det är ofta så att ni vet vilka frågor som är laddade och där ni kan hjälpa till att lotsa samtalet rätt. Bryt av och be läkaren förtydliga, skriv anteckningar och framförallt gå igenom innan hur du skall agera om en konflikt blossar upp. Bestäm gemensamt hur du skall agera.

Det är till stor hjälp att vara förberedd på olika situationer och ha lite på känn hur det kommer att kunna bli. Impulskontrollen gör ofta att saker och ting tar en vändning som ni inte alls hade tänkt er innan. Det gäller både dig som boendestödjare och personen med funktionshindret. Det kan vara så enkla saker som att ni ger stöd i hemmet med städning och den boende går ut för att skaka mattor. Därute kanske en granne står och ett samtal blommar upp. Grannen kanske föreslår en fika och hux flux är ni ensammen i lägenheten och undrar lite vad som hände. Det här lär ni er som så mycket annat och det enklaste är ju såklart att påminna om städningen när ni märker vartåt det barkar hän. Men ett visst ansvar vilar också på era axlar vad gäller att inte hamna i dessa situationer. Har ni bestämt er för att ha ett samtal om någonting och vill genomföra det vettigt så får ni också välja lämplig plats att ha det på. Sätter ni er på fiket i centrum får ni brottas både med koncentrationssvårigheterna och med impulskontrollen. Din kunskap tillsammans med dialogen med den du ger stöd använder du för att se till att mötet blir på bästa sätt. Bra är ju att sitta hemma hos den du skall ha mötet med. Men ibland fungerar inte det och då får man vara mer aktiv av valet av plats. Alternativ finns alltid och ansvaret vilar väldigt mycket på dig som ger boendestödet. Kanske finns lokal på kommunhuset om det ligger där ni är. Ett lugnt rum på biblioteket osv. Men glöm aldrig att ha en öppen och ärlig dialog med personen som du ger stöd. En ömsesidig respekt är oerhört viktigt och det får du aldrig glömma. Tänk funktionshinder och lär dig hela tiden mer om vilka konsekvenser det får, både positiva och negativa.

Kontakta mig gärna på mail eller telefon 076-263 28 60.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyheter

 

Headlines »
Föreläsningar kommer att ha tre huvudteman under våren, Tema 1 är stöd till barn i skolan, tema 2 är coachingbaserat stöd samt tema 3 är att utveckla arbetsmetoderna i stödet till funktionshindrade överlag. Att arbeta med mål och föra över fokus på den funktionshindrade.

 

Headlines »
Handledningar erbjuds nu tilll våren. Söker ni en metodhandledare så kontakta mig för vidare uppgifter.

Headlines »
Under våren kommer en del föreläsningar i egen regi.

 

Headlines »
Min boendestödsutbildning kan beställas för att göras hos er på arbetsplatsen..

 

 

 

Jag gör skillnad, vill du göra skillnad?

Lasse Andersson Npf-coach